Träd och växtlighet i städer bidrar till trivsel och hälsa hos människor. Grönska förbättrar även luftkvaliteten, gynnar biologisk mångfald och dämpar effekterna av extremväder som skyfall och värmeböljor. Ett nytt forskningsprojekt ska nu undersöka hur städer kan bli grönare.
"De flesta städer har mål om ökad grönska, men det är svårt att förverkliga dessa planer. Ofta går utvecklingen i motsatt riktning", säger Jenny Lindén, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Utmaningar med stadsgrönska
Konkurrensen om stadens ytor är stor och växtlighet kräver plats för att trivas. Till skillnad från en asfalterad yta behöver grönytor regelbunden skötsel, vilket tar resurser i anspråk. Samtidigt bidrar grönska med många ekosystemtjänster som behöver prioriteras högre, menar Jenny Lindén.
"Grönska påverkar många områden positivt. Förbättrad luftkvalitet, minskad värmestress och översvämningsrisk samt ökad biodiversitet är några exempel. Det finns också tydliga kopplingar mellan urban grönska och hälsa. Grönska är viktig för att städer ska bli hållbara och attraktiva".
Trots fördelarna är det svårt att avsätta plats och budget för grönska i stadsutvecklingen. Ett problem är att fokus ofta ligger på träd, som kräver mycket plats, både ovan och under markytan. Projektet Gestaltad urban grönska för en hälsosam livsmiljö ska undersöka hur småskalig grönska som buskar, gröna väggar, tak och växtbäddar kan komplettera trädplantering.
3-30-300 regeln
Projektet fokuserar på hur städer kan öka andelen grönska enligt 3-30-300 regeln: minst tre väletablerade träd i synfältet från varje hem, skola och arbetsplats, minst trettio procent krontäckning i varje stadsdel, samt högst trehundra meter till närmaste grönområde från varje bostad. Eftersom 3-30-300 regeln är svår att uppnå enbart med träd ska forskarna gestalta exempel på småskalig grönska som kan komplettera träd i olika stadsmiljöer och utvärdera nyttorna av detta.
Med hjälp av modellberäkningar ska IVL utvärdera grönskans effekt på luftkvalitet och stadsklimat. Projektet ska också undersöka hur grönskan påverkar upplevelser och välbefinnande. Detta sker bland annat i Malmö stads urbana landskapslabb och i SLU
Multisensoriska laboratorium – Sensola i Alnarp, där fysiologiska signaler mäts när deltagare ser bilder på olika typer av grönska.
"Utifrån dessa exempel ska vi undersöka hur grönska bäst kan inkluderas i stadsutvecklingsprocessen. Målet är att förverkliga de attraktiva, hälsosamma gröna städer vi strävar efter", säger Jenny Lindén.
Källa: IVL