Under det senaste decenniet har friluftslivet blivit en viktig och växande ekonomisk kraft i samhället. Från 2009 har de samlade utgifterna kopplade till människors engagemang i friluftsliv ökat imponerande med 60 procent, skjutande från 97 till 154 miljarder kronor. Denna storskaliga tillväxt har inte bara påverkat plånböcker, den har även genererat hundratusentals sysselsättningar på årsbasis. Friluftslivet har blivit en betydande faktor i den svenska ekonomin och har lockat uppmärksamhet som en vital och blomstrande sektor.
– Undersökningen sätter fingret på hur enormt stor betydelse friluftslivet har, inte bara för oss som individer, vårt välbefinnande och vår gemenskap, utan också för det svenska samhället rent ekonomiskt, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.
Friluftslivet är inte bara en källa till personlig njutning, det är också en väsentlig ekonomisk drivkraft för Sverige. En färsk studie utförd av Mittuniversitetet på uppdrag av Svenskt Friluftsliv belyser detta faktum tydligt. Sex av tio vuxna svenskar har, enligt studien, spenderat betydande summor på friluftsrelaterade aktiviteter, antingen för sina egna äventyr eller andras, sammanlagt belöpande till 154 miljarder kronor. Denna imponerande siffra motsvarar en ökning med 60 procent sedan 2009, efter att ha justerats för inflation. Det är värt att notera att övervägande 82 procent av dessa utgifter förblev inom Sveriges gränser.
Denna ekonomiska påverkan är inte begränsad till privata plånböcker. Besök i naturen har positiva ringverkningar på samhället. Turister och lokalbefolkning som utforskar natursköna platser investerar i lokala företag, boenden, restauranger och transporttjänster, vilket ger en betydande skjuts åt den ekonomiska tillväxten. Enligt studien genererade friluftsrelaterade utgifter förra året över 167 000 nya arbetstillfällen, en betydande ökning från 2009 då siffran låg på 75 000. Inte nog med det, friluftslivet tillför nu en förädlingsvärde på nästan 75 miljarder kronor till den svenska ekonomin, vilket visar på dess ökande betydelse som en ekonomisk motor i landet.
– Studien visar att friluftslivets allt större bidrag till svensk ekonomi är viktigt och måste tas med vid prioriteringen av politiska beslut, men också när det gäller kommunernas och länens planering av till exempel investeringar i och upprustning av befintliga spår, leder och rekreationsområden, säger Josefine Åhrman.
Andra värden än rent ekonomiska
Friluftslivet representerar också flera upplevda värden, som inte är lika enkla att mäta som de ekonomiska. Att vistas i naturen har flera positiva effekter för individer och samhälle, då naturmiljön erbjuder en mängd möjligheter till fysisk aktivitet och avkoppling. Att delta i aktiviteter som vandring, cykling och skidåkning bidrar till en hälsosam livsstil, och för många har vistelser i naturen en lugnande effekt som förbättrar det mentala välbefinnandet. Dessutom visar forskning att friluftslivet erbjuder möjligheter för människor att utmana sig själva och bemästra nya färdigheter, vilket kan öka självförtroendet och ge möjligheter till reflektion, faktorer som i sin tur bidrar till en känsla av mening och identitet.
– En viktig poäng är att friluftslivet kan skapa samhällsnytta långt bortom rapportens resultat. Friluftsinslag i hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete minskar de skenande kostnaderna för vård och omsorg när en större andel av vår befolkning lever längre. Genom att sänka trösklarna för hela åldersspannet, från barn till äldre, och genom att finnas i såväl städer som glesbygd i hela landet, spelar friluftsorganisationernas arbete en viktig roll för inlärningen, folkhälsan och vår livskvalitet i stort, säger Josefine Åhrman.
FAKTA OM STUDIERNA
Föregående studie gjordes 2009 genom att utgå från 43 olika friluftsaktiviteter som valts baserat på vetenskaplig forskning. Ett representativt urval av deltagare fick bland annat svara på frågor om sina ekonomiska utgifter för friluftsliv.
Under 2022 har studien upprepats, för att mäta skillnaden på direkta ekonomiska effekter, indirekta effekter och svenskarnas värdering av friluftslivet. Datainsamlingen gjordes via Norstats, och 6118 deltagare svarade på en enkät. Urvalet var viktat på kön, ålder och geografi för att spegla den nationella demografiska fördelningen.
Studien är genomförd av Mittuniversitetet (Högberg et al, 2023).
Siffror i jämförelse (omräknade till 2009 års pengavärde, cirkasiffror)
2009 2022
Friluftsrelaterade utgifter 97 154 (+60%)
(miljarder kronor)
Varav i Sverige 75% 82%
Förädlingsvärde (miljarder kronor) 34 75
Arbetstillfällen i Sverige 75 600 167 300
Källa: Svenskt Friluftsliv