Drunkningslarm kompletterar badvakter

Ett av de testade drunkningslarmen är av det italienska märket Poseidon. Larmet fungerar genom att kameror registrerar när rörelser upphör. Bild: Poseidon
Ett av de testade drunkningslarmen är av det italienska märket Poseidon. Larmet fungerar genom att kameror registrerar när rörelser upphör. Bild: Poseidon

Drunkningslarm i simhallar kan vara ett bra sätt att rädda liv. Men det får endast användas som ett komplement till badvakter, inte som en ersättning av utbildad personal. Det menar både Michael Weilandt, vid Tyska poolföreningen för offentliga pooler, som nyligen testat ett antal drunkningslarm, och Svenska livräddningssällskapet som bland annat utbildar badvakter.

Även om en utbildad badvakt har bra koll på simbassängen så kan det vara svårt att övervaka alla ytor samtidigt. För att lösa problemet väljer vissa badhus att installera så kallade drunkningslarm. Larmen består av kameror som filmar och reagerar på när rörelser upphör under vattnet, för att därmed snabbt kunna upptäcka om någon riskerar att drunkna. Systemet är ännu ovanligt i Sverige men desto vanligare i Tyskland där tyska poolföreningen för offentliga pooler nyligen undersökt hur olika drunkningslarm fungerar. Michael Weilandt som lett undersökningen kan dock inte uttala sig om vilken av kamerorna som fungerar bäst eller vad som skiljer de olika larmen åt.

− Syftet var aldrig att genomföra ett produkttest utan snarare att lära oss hur drunkningslarm fungerar i verkliga situationer i bassängen, säger han.

Testet genomfördes i nära samarbete med larmproducenterna och gick till så att tre personer agerade badgäster i bassängen samtidigt som en person följde kamerorna via datorn och förde protokoll och en femte skötte kommunikationen där emellan.

 

− Dykarna gick ner till botten med hjälp av extravikter och väntade tills systemet larmade. Tanken var att varje system skulle ge larm efter att en person varit stilla i ungefär 20 sekunder men vi stannade kvar upp till 1 minut och 24 sekunder för att se hur larmet skulle reagera.

Även om Michael Weilandt inte kan säga något om kvaliteten på de olika systemen som testades menar han att undersökningen gav andra viktiga lärdomar.  Bland annat att varje system måste kalibreras noga baserat på den enskilda poolens förutsättningar och användningsområde.

− En bassäng som används till annat än till simning är mycket mer komplicerad än en simbassäng eftersom kameran måste göra skillnad mellan liggande och stående personer. Det kompliceras ytterligare av att sikten skyms av stående och gående människor, säger han.

Han påpekar också att drunkningslarmen inte ger ett hundraprocentigt skydd och att de därför bara får användas som komplement till utbildad personal. Vilket också stöds av Anders Wernesten, vattensäkerhetsexpert vid Svenska livräddningssällskapet.

− Drunkningslarm kan vara bra för att övervaka ytor som är svåra för badvakten att se, som ljusblänk eller skymda ytor men de kan aldrig ersätta utbildad personal. Dels kan larm krångla och dels måste någon reagera på larmet, säger han.

Däremot är han inte främmande inför att vissa badplatser som installerar drunkningslarm kan minska personalstyrkan eller låta delar av personalen arbeta med andra uppgifter.

− Varje bad ska göra en riskbedömning och och om den visar att riskerna för drunkningsolyckor minskar om man installerar ett drunkningslarm kan det vara okej att minska personalstyrkan.

 

Fakta:

Tyska poolföreningen för offentliga pooler tar bland annat fram flera riktlinjer för poolbyggnad, poolteknik och pooldrift. Föreningen har testat drunkningslarm från tre olika leverantörer. Italienska AngelEye, franska Poseidon och tyska Og Augematics. Undersökningen ingick i arbetet med att få fram en standard för drunkningslarm. Resultaten från mätningarna finns inte publicerade eftersom syftet aldrig var att jämföra de olika produkterna.