I Sverige har nästan en miljon personer någon form av hörselnedsättning. Besvären varierar från lätta problem till svåra besvär och dövhet. Stockholm växer och det behövs fler förskolor med förutsättningar till en bra akustisk miljö för alla barn.
Enligt en studie av Specialpedagogiska skolmyndigheten och Hörselrehabiliteringen på Karolinska Universitetssjukhuset, så har var femte elev någon gång kontakt med kommunal hörselpedagog. Studien omfattar situationen för 85 elever med hörselnedsättning i 63 skolor i Stockholms län. Studien visar även att cirka 60 % av den hörteknik vi har inte fungerar.
De vanligaste tecknen på att man hör dåligt är att man tycker att andra börjat tala otydligt och svagt eller att man har svårt att uppfatta vad en person säger då många talar samtidigt. Orsakerna till hörselnedsättning kan vara många. Vanligast är att man får sämre hörsel när man blir äldre, men hörselnedsättning kan också vara genetiskt betingad.
Selektiv hörsel och signal-brus-förhållande
Människan kommunicerar och interagerar och hörseln är inriktad på att urskilja röster. I stökiga ljudmiljöer försöker vår hörsel och hjärna sortera bort brus och fokusera på det som är viktigt. Men vid en hörselnedsättning försämras förmågan att sortera ljud och de röster vi vill höra flyter ihop med bakgrundsljudet. Barn, äldre och personer med annat modersmål har svårare att urskilja tal över bakgrundsljud. Man brukar tala om olika behov av signal-brus-förhållande.
Johan Ekebergh, akustiker vid LN Akustikmiljö, menar att det är viktigt att hålla nere brus och andra ljud på till exempel förskolor och skolor. SISAB, stadsbyggnadskontoret och utbildningsförvaltningen har utvecklat ett projekt där man byggt tio konceptförskolor där akustiken spelat en central roll.
- Förskolan Zinket i Grimsta, som öppnades november 2014, är en förskola med detta nya sätt att bygga och tänka på. En annan är förskolan Grågåsen vid Aspudden. Dessa förskolor är bra akustiskt – de sticker ut, menar Johan Ekebergh.
Akustik i skolor
Specialpedagogiska skolmyndigheten har i Manillaskolan anpassat skolmiljön för hörselskadade. Alla elever får utveckla två språk; teckenspråk och svenska. I kommunala skolor i Stockholm är de akustiska miljöerna överlag bra, men det finns utvecklingspotential anser Johan Ekebergh.
- Alviksskolan är en skola med mycket goda akustiska förutsättningar. ”Vanliga skolor” är en annan femma. Dock är de kommunala klart bättre än de privata enligt våra erfarenheter.
- Även på gymnasiet behöver hörselskadade elever en anpassad skolmiljö. Väsby Gymnasium är inte anpassat för hörselskadade elever, dock är akustiken mycket bra.
Akustik i idrottshallar
Idrottshallar ligger ofta i miljöer där yttre buller kan tränga in. När bakgrundsnivån blir för hög upplever man det som obehagligt och det blir svårare att höra.
Idrottshallar har, som del av skola, kravställda akustiska regler enligt Svensk standard för akustik i offentliga lokaler. Olika akustiska parametrar som installations- och trafikbuller, efterklangstid ger mått på klangen i rummet. En annan viktig faktor är ljudisolering mellan väggar och angränsande ytor. För att klara kravet på efterklangstid krävs olika former av absorbenter.
- Det är stora rumsvolymer, ljudet färdas långa sträckor, säger Johan Ekebergh. Om det inte dämpas innan det studsar så lever ljudet kvar länge.
- Man ska behandla minst en av varje motstående parallellyta för att minska efterklangstider. Ljud sprider sig i tre dimensioner, till exempel i tak, långvägg och gavel. Ljudet studsar i hårda material. Fenomenet förekommer ofta i stenkyrkor och andra stora utrymmen.
- En gammal stenkyrka är ett exempel på klangrikt ljudutrymme utan ljudabsorbtion.
Akustik i badhus och gymnastikhallar
Gymnastikhallar och badhus har stora rumsvolymer och genom att begränsa ekon och dämpa rummet kan efterklangstiden hålla sig inom kravvärden. Personer som vistas i en bullrig miljö under längre perioder kan drabbas av mental uttröttning.
För att få en bra arbetsmiljö med hög taluppfattbarhet måste ljudnivåer och lågfrekventa ljud begränsas, exempelvis installations- och ventilationsbuller. Vokalljud ska inte dränka konsonantljud, säger Johan Ekebergh.
Spaltpanel är en vanligt förekommande metod, men den måste placeras på rätt yta och ha rätt tjocklek. Spaltpanelen reflekterar höga frekvenser, men släpper igenom låga frekvenser som dämpas av bakomliggande dämpare.
- Håltegel är vanligt förekommande, men räcker inte i badhus då hålen är för små för att ljuden ska absorberas effektivt.
- Problemet är att krav i form av efterklangstider och resultatet bli inte alltid tillfredställande. Det innebär att det ofta blir fråga om att göra kompletterande åtgärder.
Ventilationsljud-ett lågfrekvent buller
Ventilationsljud är ett lågfrekvent buller som gör att det kan bli svårt att uppfatta tal, det kan upplevas som störande även för personer som inte har någon hörselnedsättning. Bullret kan ligga som en ljudmatta i till exempel skolor och i arbetslokaler.
Ljudabsorbenter dämpar ljudet
Cementbehandlade träullsplattor marknadsförs som ljudabsorberande. Monterar man dem framför en ljudabsorbent kan man få effekten av spaltpanel som sprider ut reflexerna. Man får inte kraftiga ekon utan det blir mer som att sätta en sil på en vattenkran, förklarar Johan Ekebergh.
- Vanliga mjuka skivor är statiska. Damm och fukt fastnar på dem och kan ge bakteriell påväxt i badhus.
- Tillfredställande akustik handlar om förutom placering av ljudabsorbenter också om planering och logistik, menar Johan Ekebergh.
