Svensk elithockey bidrar med 588 miljoner kronor i skatteintäkter

EY:s SHL-rapport

EY har för fjärde året analyserat den ekonomiska situationen för Svenska Hockeyligan (SHL) och nu även vad elithockeyn bidrar med till statskassan. 2018/2019 är första gången som SHL visar ett positivt resultat under de åren som EY har analyserat SHL. Bäst finansiell ställning har Färjestad BK med högst soliditet och eget kapital.

Rapporten ”Hur mår svensk elithockey?” från revisions- och rådgivningsföretaget EY analyserar årsredovisningar för SHL-klubbarna för att bl.a. identifierar eventuella samband mellan klubbarnas ekonomiska förutsättningar och idrottsliga framgångar. För första gången har EY även analyserat SHL:s bidrag till den svenska statskassan.

Klubbarna i SHL gör ett positivt rörelseresultat 2018/2019 efter tre år i rad med ett negativt rörelseresultat. Klubbarnas rörelseresultat (exklusive engångsposter) är knappt 31 miljoner kronor, jämfört med minus 21 miljoner kronor 2017/2018. På klubbnivå gör 6 av 14 klubbar ett negativt rörelseresultat, Personalkostnader utgör 60 procent av de totala kostnaderna och är klubbarernas överlägset första kostnadspost.

– Det är glädjande att 2018/2019 är första året som SHL visar ett positivt resultat sedan vi började ta fram hockeyrapporten för fyra åren. Men det är inte hållbart att nästan hälften av klubbarna har kostnader som överstiger intäkterna. Det bättre resultat jämfört med föregående år är till stor del tack vare den ökade rättighetsersättningen från SHL, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY samt medförfattare till rapporten.

Analysen visar att klubbarnas bidrag i skatteintäkter kan uppskattas till 588 miljoner kronor. Det är mer än vad SHL-klubbarna får från tv-rättigheter (530 miljoner kronor) och försäljning av entrébiljetter (414 miljoner kronor). Inbetalda skatter och avgifter står för 31 procent av klubbarnas totala nettoomsättning, vilket är ett förhållandevis stort bidrag till statskassan.

– SHL:s fina bidrag till statskassan är över en halv miljard. Den egentliga summan är dock mycket högre. Klubbarna skapar även sysselsättning och skatter till statskassan i nästa led såsom bland annat restauranger, transporter, övernattningar och övriga tjänster i det lokala näringslivet, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY samt medförfattare till rapporten.

Klubbarnas sidoverksamhet får ökad betydelse
Samtliga SHL-klubbar består av en koncern och i flera av dem finns dotterbolag eller intressebolag vars verksamheter fokuserar på annat än renodlad hockey. Det är vanligast med verksamheter inom restaurang, konferens och event samt arena och fastigheter. EY granskning visar att nettoomsättningen i sidoverksamheterna uppgår till totalt 375 miljoner kronor, vilket är 23 procent av klubbarnas totala nettoomsättning.

– I tre klubbar står sidoverksamheterna för över 40 procent av nettoomsättningen.

Det innebär att sidoverksamheterna för vissa klubbar har stor betydelse för att klara licenskravet. Men vi ställer oss frågan om klubbarna har rätt fokus eller om det finns risk för energitapp i klubbar där sidoverksamheterna inte bidrar med ett positivt resultat till koncernen, säger Carlos Esterling.

Det totala egna kapitalet i SHL ökade med 75 miljoner kronor (motsvarande 24 procent) och är totalt 388 miljoner kronor. 13 av 14 klubbar klarade licenskravet på 5 miljoner kronor i eget kapital under 2018/2019. Svenska Ishockeyförbundet har beslutat att gränsen ska höjas successivt under de kommande åren. 2022 krävs 10 miljoner kronor i eget kapital och det har i nuläget 9 av 14 klubbar. Klubben med starkast ekonomi är även i år Färjestad BK. Soliditeten är 20 procent och Färjestads egna eget kapital på 117 miljoner kronor är mer än dubbelt så mycket som HV71, klubben med näst högst eget kapital.

– Vi tror att de ökade ersättningsnivåerna och kravet på eget kapital och samhällsansvar är positivt för svensk ishockey. Klubbarna får möjlighet att stärka sina finanser och incitament att lägga pengar på rätt saker. Vår förhoppning är att det kommer skapa långsiktigt hållbara elitidrottsklubbar som också investerar de ökade rättighetsersättningarna klokt, säger Mikael Bergsten.

Klubbarnas egna kapital på koncernnivå 2018/2019
Färjestad BK 116,5 mkr
HV71 55,5 mkr
Skellefteå AIK 45,4 mkr
Frölunda HC 34,5 mkr
Växjö Lakers 30,2 mkr
Djurgårdens IF 27,4 mkr
Luleå HF 26,2 mkr
Brynäs IF 15,3 mkr
Linköping HC 11,2 mkr
Rögle BK 7,8 mkr
Timrå IK 6,7 mkr
Örebro HK 6,4 mkr
Mora IK 5,1 mkr
Malmö Redhawks 0,01 mkr