Så blev damfotbollen en miljardindustri på fem år

Damfotboll i Bjärnum Foto: Tobias Flyckt/Unsplash
Damfotboll i Bjärnum Foto: Tobias Flyckt/Unsplash

Finalen i EM 2025 bekräftade en utveckling som pågått under flera år. Publiksiffrorna ökade, biljetter sålde slut snabbt och de kommersiella intäkterna nådde nya nivåer. Samtidigt har investeringar, sändningsrättigheter och spelarkontrakt förändrat damfotbollens ekonomiska förutsättningar. Det som tidigare betraktades som en tillväxtfas har utvecklats till en etablerad global industri.

Sändningsrättigheter och publik driver intäkterna

När de stora europeiska ligorna summerar 2025 framträder en tydlig professionalisering. Klubbar har byggt ut administrativa funktioner för att hantera ökade intäkter från biljetter, merchandise och digitala kanaler. Förhandlingar om sändningsrättigheter har blivit centrala och värderas nu till miljardbelopp på den globala marknaden, där tv-bolag betalar för stabil publiknärvaro.

Transfersummor på ny nivå

Den ekonomiska förändringen syns tydligt i transfermarknaden. Enligt internationella sammanställningar har den totala omsättningen i övergångsfönstren ökat kraftigt sedan 2023. Övergångar som tidigare betraktades som undantag har blivit vanligare bland toppklubbar. Utvecklingen drivs både av nordamerikanska ligor med lönetak och europeiska klubbar med ökade kapitalinsatser.

Tabell: Marknadsportal Sverige

Sponsoravtal förändras

Sponsoravtal inom damfotbollen har fått en tydligare kommersiell inriktning. Investeringar särredovisas och kopplas till krav på avkastning. Enligt Deloittes årliga genomgång av fotbollsekonomin har intäkterna från matchdagar vuxit snabbare procentuellt på damsidan än inom andra delar av idrotten.

Samtidigt har skillnaderna mellan klubbar ökat. Föreningar med stark herrverksamhet har haft bättre möjligheter att öka löner och investeringar, medan fristående damklubbar haft svårare att följa utvecklingen.

Arenor och organisation byggs ut

Matcher på stora arenor har gått från enstaka evenemang till återkommande inslag. Andelen säsongskortsinnehavare har ökat i flera ligor, vilket tyder på en mer stabil publikbas. Med detta följer krav på arenor, träningsanläggningar och faciliteter som motsvarar övrig elitidrott.

Mediebevakning och arbetsbelastning

Mediebevakningen har blivit mer inriktad på taktiska och ekonomiska frågor, med analyser av prestationer, domslut och lagbyggen. Samtidigt har spelschemat blivit tätare. Utökade turneringar och fler internationella matcher har ökat belastningen på spelarna, vilket har lett till större satsningar på medicinska team och prestationsdata.

En global marknad i förändring

Även ligor i Asien och Sydamerika har börjat erbjuda konkurrenskraftiga villkor, vilket minskar behovet av att flytta till Europa eller Nordamerika. Samtidigt har agenternas roll vuxit i takt med ökade transfersummor. Sammantaget visar utvecklingen att damfotbollen etablerats som en kommersiell global sport utan återgång till tidigare strukturer.

Källa: Marknadsportal Sverige