I årets rapport ”Hur mår svensk elitfotboll?” analyserar EY för första gången den finansiella ställningen i Allsvenskan jämfört med de fem största ligorna i Europa och Norden.
Allsvenskan 2019 mår sämre ekonomiskt jämfört med året innan, eftersom både rörelseresultat och eget kapital har minskat. Intäkterna för klubbarna har dock ökat med 5 procent. Det är en stor variation mellan klubbarnas ekonomi och avståndet har ökat under 2019.
Jämförelsen med ligorna i Europa visar att Allsvenskan har en bit kvar till deras nivå, men Allsvenskan har heller inte samma förutsättningar som de stora ligorna. Revisions- och rådgivningsföretaget EY har analyserat de allsvenska klubbarnas årsredovisningar.
Årets rapport innehåller en analys av 15 av 16 klubbar eftersom AFC Eskilstuna saknar en reviderad och undertecknad årsredovisning. EY:s analys visar att totalt sett mår Allsvenskan sämre ekonomiskt jämfört med året innan, eftersom både rörelseresultat och eget kapital har minskat. Däremot ökade intäkterna per klubb med i genomsnitt 5,6 miljoner kronor, eller 5 procent.
Variationen mellan klubbarna är dock stor och klyftan har ökat under 2019. Årets 15 analyserade klubbar har ett eget kapital på totalt 892 miljoner kronor. Det är en minskning med 56 miljoner kronor jämfört med 2018. Att eget kapital minskar totalt är en negativ trend.
- Det går att konstatera att de allsvenska klubbarna kan delas in mellan ”de fattiga och de rika”. Klubbarnas organisation och ekonomi får en allt större påverkan på tabellplacering.
De sex främsta klubbarna ekonomiskt sett till eget kapital har placerat sig bland de sex bästa i serietabellen. I sluttabellen av Allsvenskan 2019 har de sex toppplacerade klubbarna drygt 2 till 22 gånger starkare eget kapital, dvs minst dubbelt eller mycket mer än den sjunde rikaste klubben i Allsvenskan. Topp 6-klubbarna står för 97 procent av hela allsvenskans ekonomi, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY och medförfattare till rapporten.
De 15 undersökta klubbarna har under 2019 sålt spelarkontrakt för 269 miljoner kronor vilket motsvarar 14 procent av dessa klubbars totala intäkter. EY analys visar att desto högre eget kapital en klubb har ju högre intäkter för spelarförsäljning har man. De sju klubbarna med högst eget kapital har sålt spelare för totalt 220 miljoner kronor och det motsvarar cirka 82 procent av den totala spelarförsäljningen på 269 miljoner kronor.
- Vi kan konstatera att spelarförsäljningarna är en stor del av klubbarnas intäkter. Även om det hade varit önskvärt att de allsvenska klubbarna kunde visa upp ett positivt resultat även utan spelarförsäljningar måste man ändå se dessa intäkter som en naturlig del av klubbarnas verksamhet. Med tanke på Sveriges plats i klubblagsfotbollens världs- hierarki bör det ses som en del av klubbarnas kärnverksamhet att sälja spelarkontrakt, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY och medförfattare till rapporten.
Stora skillnader på förutsättningar för Allsvenskan och ligorna i Europa
EY:s jämförelse av Allsvenskan med de stora ligorna i Europa visar att Allsvenskan har en bit kvar till deras nivå, men Allsvenskan har inte samma förutsättningar som de stora ligorna i Europa. De har hela världen som skyltfönster till skillnad från Allsvenskan och övriga ligor i Norden.
Vi ser att många fotbollsintressenter runt om i världen har fått upp ögonen för Hammarby IF i och med Zlatan Ibrahimovics koppling till klubben. Ett sätt att närma sig de stora ligorna är att behålla den fina utveckling som Allsvenskan haft under de senaste åren med lyckade spelarförsäljningar utomlands, Europaspel och ökat intresse för ligan som helhet. Samtidigt ska vi vara medvetna om att de europeiska ligorna inte sitter still i båten, säger Carlos Esterling.
Svensk elitfotboll bidrar med 539 miljoner kronor till statskassan Rapporten innehåller även en fördjupning i elitfotbollens bidrag till samhället. Allsvenskan bidrar varje år med pengar till den svenska statskassan i form av inbetalda källskatter, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt, löneskatt, reklamskatt och andra punktskatter. Enligt EY:s uppskattning bidrar de allsvenska klubbarna med cirka 539 miljoner kronor, en ökning med 47 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Allsvenskans bidrag till statskassan överstiger Allsvenskans intäkter från var och en av intäktskällorna reklam och sponsring, entréintäkter och tv-rättigheter.
Den egentliga summan är dock betydligt högre. Klubbarna skapar ytterligare sysselsättning och skatter till statskassan i nästa led genom exempelvis restaurangverksamhet, souvenirförsäljning och affärer med leverantörer och andra intressenter.
- Allsvenskan ser till att Sverige mår bra genom att generera intäkter till statskassan i form av skatter och avgifter för verksamhet och personal. Varje omgång av Allsvenskan gynnar Sverige i allmänhet och kommunerna där det spelas allsvensk fotboll i synnerhet, säger Mikael Bergsten. EY:s sammanfattande råd till varje klubb är att ha en väldefinierad affärsmodell som gör det möjligt för klubben att generera intäkter och överleva långsiktigt samt att de kontinuerligt utvärderar de risker som kan uppstå.
Några av frågorna som klubbarna bör reflektera över är; Vad händer om klubben åker ut? Vad händer om klubben inte får fram någon talang som kan säljas? Vad händer om det uppstår helt oförutsedda händelser? Hur stora löpande kostnader kan klubben dra på sig? Hur stor buffert behöver klubben på kort- och lång sikt?
Klubbarnas eget kapital på koncernnivå 2019:
Malmö FF 512 871 tkr
IFK Norrköping 110 709 tkr
BK Häcken 71 481 tkr
AIK 61 740 tkr
Djurgårdens IF 57 260 tkr
Hammarby IF 49 561 tkr
IFK Göteborg 22 584 tkr
IF Elfsborg 15 969 tkr
Örebro SK 6 359 tkr
Kalmar FF 2 776 tkr
Helsingborgs IF 2 086 tkr
GIF Sundsvall 753 tkr
Falkenbergs FF 745 tkr
IK Sirius FK 29 tkr
Östersunds FK -22 601 tkr