Riksidrottsförbundet har för första gången tagit fram individbaserad statistik över barn- och ungdomsidrott i Sverige. Analysen omfattar en miljon barn och unga mellan 7 och 25 år och ger en mer detaljerad bild av hur idrottsdeltagandet ser ut. Resultaten visar att den tidigare ”elvaårspuckeln” snarare är en platå mellan 8 och 12 år – där två av tre barn deltar i organiserad idrott. Flickor utgör 43 procent av deltagarna.
Sedan hösten 2020 är digital närvaroregistrering obligatorisk för LOK-stöd. Det gör det nu möjligt att analysera idrottsdeltagande på individnivå. Den nya statistiken omfattar en miljon barn och ungdomars idrottande under 2023 och ger en unik möjlighet att följa utvecklingen över tid.
Det som ofta kallats “elvaårspuckeln” – en topp i idrottsdeltagande som synliggjorts i tidigare statistik – framstår snarare som en platå mellan 8 och 12 år. Under denna period deltog två av tre barn i organiserad idrott i Sverige. Flickor utgör 43 procent av deltagarna och stod för 39 procent av deltagartillfällena.
En viktig insikt är att mönstret i statistiken påverkas kraftigt av de fem största lagidrotterna: fotboll, innebandy, ishockey, basket och handboll. Tillsammans står de för 65 procent av alla deltagartillfällen. När dessa idrotter exkluderas och övriga idrotter analyseras separat framträder helt andra mönster, bland annat med större andel flickor än pojkar fram till 17 års ålder.
– Det här är ett genombrott för vår förståelse av svensk barn- och ungdomsidrott. Vi kan nu se hur deltagandet varierar mellan åldrar, kön och idrotter på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Det ger oss bättre förutsättningar att utveckla idrottsrörelsen i linje med våra mål, säger Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet.
Det är vanligast att kombinera idrotter i de yngsta åldrarna. Över hälften av 8-åringarna deltog i två eller fler idrotter, men andelen minskar med stigande ålder.
– Den nya statistiken synliggör att olika idrotter möter olika intressen och behov hos barn och unga. Idrotterna har olika utmaningar, både vad gäller åldersstruktur och könsfördelning. Att nå och tilltala fler är en komplex uppgift, och med den här statistiken får vi bättre förutsättningar att förstå hur idrotterna tillsammans kan bidra till att idrottsrörelsen har något för alla, säger Anna Iwarsson.
Källa: Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna
