Med anledning av fotbolls-EM 2025 riktas intresset mot spelarna som tagit sig till toppen. Men enligt en ny avhandling från Malmö universitet styrs vägen till eliten av subjektiva urval, teknik och kulturella normer. Vem som kallas talang – och vem som inte gör det – är långt ifrån givet.
– Många unga idrottare drömmer om en elitkarriär och lägger ner mycket tid och kraft. Ofta används ordet talang som om det handlade bara om en medfödd gåva, men i verkligheten ligger det år av träning, uppoffring och tur bakom, säger Leah Monsees som nyligen disputerade vid institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet.
Hon har undersökt hur begreppet talang används i elitfotbollens ungdomsmiljöer. Studien bygger på analyser av en svensk och en tysk klubb och deras urvalsprocesser.
– I båda länderna ses talang som en kombination av färdigheter, egenskaper, utvecklingspotential och resultat av miljö. Men när man tittar närmare på hur begreppet faktiskt används i respektive kontext syns skillnader. Samma individ kan uppfattas som en talang i det ena sammanhanget – men inte i det andra, säger Leah Monsees.
Teknik och magkänsla i konflikt
Avhandlingen granskar även hur klubbar använder tekniska verktyg för att mäta prestationer och förutsäga fysisk utveckling. Press från industrin att använda teknik kombineras ofta med bristande tid och kunskap att hantera den. Tränarnas magkänsla, erfarenheter och normer spelar därmed fortsatt en avgörande roll.
– Det finns strukturer och maktfördelning inom klubbarna och en press från industrin på att använda teknik. Men oftast saknas kunskap och tid att lära sig hur man använder och utvärderar tekniken. Yngre spelares utveckling är dessutom sällan linjär. Därför spelar tränarnas magkänsla, erfarenheter och kulturella normer fortfarande avgörande roll.
Flera definitioner – olika konsekvenser
Begreppet "talang" används olika av tränare, spelare, förbund och medier. Det kan tolkas som medfödd, utvecklingsbar eller situationsbunden, påverkas av globalisering och kommersialisering – och få konkreta konsekvenser.
– Det är avgörande att förstå vilka konsekvenser det kan få att bli – eller inte bli – kallad talang. Att kallas talang kan motivera, eller skapa press. De som inte får etiketten riskerar att tappa självförtroendet och lämna sporten, trots att de hade kunnat utvecklas med rätt stöd.
Efterlyser tydligare urval och större medvetenhet
Monsees hoppas att forskningen ska öka medvetenheten bland klubbar och talangscouter. Hon betonar vikten av att se individens förutsättningar.
– Det viktigaste är att öka medvetenheten i klubbarna och bland talangscouter. Det är nödvändigt att sätta sig in i individens förutsättningar. Klubbarna får inkomster genom att sälja spelare, men de behöver förstå vad det innebär för en 16-åring att bli skickad ensam till ett annat land.
Källa: Malmö universitet
