Friluftsorganisationer vill dubbla statsbidraget

Svenskt Friluftsliv har lämnat in ett budgetäskande till regeringen med krav på att statsbidraget till friluftsorganisationerna höjs från dagens cirka 97,8 miljoner kronor till 200 miljoner kronor per år. Syftet är att ge friluftsorganisationerna bättre förutsättningar att möta det växande behovet av verksamhet som stärker folkhälsa, barn och ungas fritid, naturkontakt och civil beredskap.

I sitt budgetunderlag inför 2027 föreslår även Naturvårdsverket att anslaget till friluftsorganisationerna höjs till 200 miljoner kronor per år under perioden 2027–2029. Myndigheten bedömer att en förstärkning skulle göra det möjligt för friluftsorganisationerna att nå fler och bidra till mer friluftsliv i skolan, stärkt folkhälsa, ökad civil beredskap samt långsiktig naturförståelse och omsorg om naturen. 
 
– Det finns kapacitet och enorm vilja, men finansieringen räcker inte till i dag. Det handlar inte om att organisationerna ska hitta på nya saker, utan att växla upp befintlig verksamhet, säger Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman. 
 
Svenskt Friluftsliv företräder 28 medlemsorganisationer med över två miljoner medlemskap och fler än 7 000 lokala föreningar runt om i landet. I det budgetunderlag som nu skickats till regeringen framhålls att friluftsorganisationerna redan i dag bidrar med stor samhällsnytta genom att skapa lågtröskelverksamhet som främjar fysisk aktivitet, psykiskt välbefinnande, gemenskap, naturvana, kunskap om allemansrätten och stärkt motståndskraft i lokalsamhället.
 
Behovet av en förstärkning är tydligt. Enligt Svenskt Friluftslivs budgetunderlag uppgick översökningsgraden för statsbidraget till 46 procent år 2024 och till 59 procent år 2025. Samtidigt har inflationen urholkat värdet av stödet, medan kostnaderna för transporter, utbildning, utrustning, säkerhet och stöd till ideella ledare har ökat.
 
– Det finns ett väldigt stort behov, då är det frustrerande att inte kunna växla upp, säger Josefine Åhrman.
 
En höjning till 200 miljoner kronor skulle enligt Svenskt Friluftsliv bland annat göra det möjligt att nå fler barn och unga, stärka ledarförsörjningen, sänka trösklarna till organiserad fritid, utveckla verksamhet i hela landet och öka kunskapen om allemansrätten. Det skulle också ge bättre förutsättningar för friluftsorganisationerna att bidra till samhällets arbete med folkhälsa, inkludering och civil beredskap.
 
Att de båda friluftsorganisationerna nu pekar på samma nivå understryker att behovet av en förstärkning är välgrundat. Naturvårdsverket skriver i sitt budgetunderlag att friluftslivet bidrar till folkhälsa, gemenskap, naturförståelse, beredskap, integration och brottsförebyggande arbete, och konstaterar att högre anslag skulle göra det möjligt för organisationerna att utöka sin verksamhet.
 
I en kommentar till Altinget säger Naturvårdsverkets avdelningschef Marie Uhrwing:
”Skälet är att det är mycket svårt att göra en faktisk beräkning av hur stort det samlade behovet av bidrag är och vi ser därför att en politisk avvägning behöver göras av frågan.”