Sportlovets skidresa har blivit en allt större ekonomisk belastning för barnfamiljer. En ny genomgång från Zmarta/uScore visar att kostnaden för en genomsnittlig skidvecka i dag motsvarar över halva hushållets månadsinkomst. Utvecklingen slår särskilt hårt mot familjer utanför storstäderna, som möter samma priser som Stockholm men ofta har lägre inkomster.
Skidresan tar större del av inkomsten
I år kostar en genomsnittlig skidresa under sportlovet drygt 33 000 kronor för en familj med två vuxna och två barn. I beloppet ingår boende, liftkort, skidhyra, lunch i backen samt resor med bil. Det motsvarar 52 procent av hushållets månadsinkomst. År 2020 låg motsvarande andel på 39 procent, efter inflationsjustering.
– Samma skidsemester tar i dag en betydligt större andel av hushållets ekonomi. Lönerna har helt enkelt inte hängt med liften upp till pristoppen, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta/uScore.
Sportlovsveckorna skiljer sig tydligt
Priserna varierar kraftigt mellan sportlovsveckorna. Vecka 9, då bland annat Stockholms län har sportlov, är dyrast med en snittkostnad på nära 35 900 kronor. Vecka 8 ligger strax under, medan vecka 10 är billigast med en genomsnittlig kostnad på omkring 29 700 kronor.
"Sportlovet fungerar som en prisspiral. När efterfrågan toppar pressas priserna upp, oavsett var familjen bor", säger Ola Söderlind.
Utanför storstäderna slår kostnaden hårdast
Hur stor del av inkomsten som går till skidresan varierar mellan länen. I Gävleborgs län motsvarar kostnaden omkring 58 procent av hushållets månadsinkomst efter skatt. Även Kalmar, Gotland och Jönköpings län ligger på cirka 57 procent. I Stockholms län uppgår andelen till omkring 44 procent.
– När flera län möter sportlovets högsta priser utan att ha samma lönenivåer som Stockholm blir skidresan betydligt mer ansträngande för hushållsekonomin, säger Ola Söderlind.
Skidresans utveckling
- 2020: 25 417 kr – 39 % av hushållsinkomsten
- 2026: 33 009 kr – 52 % av hushållsinkomsten
Källa: Zmarta
