Omklädningsrummet är en ofta förbisedd del av idrott. Det är inte bara en plats för att byta om, utan en plats att ladda om och samla mod. Det är också där som många bestämmer sig för att aldrig komma tillbaka.
När kommuner och föreningar pratar om anläggningskvalitet hamnar fokus ofta på själva idrottshallen och dess utrustning, läktare, underlag och belysning. Men för användaren är omklädningen en betydande del av helhetsupplevelsen. Den går dessutom att mäta, ganska systematiskt.
Forskning om idrottsmiljöer och offentliga rum pekar ut fyra återkommande byggstenar när människor bedömer om en plats känns bra. Integritet, renlighet, trygghet och funktion. Designen påverkar sedan alla fyra och därmed om platsen blir ett hinder för deltagande eller inte.
Integritet
Integritet handlar om mer än att ha en dörr som går att stänga. Det handlar om möjligheten att välja. För många, särskilt unga, är omklädningsrum en socialt osäker plats och en återkommande tröskel. Skam och obehag kring kroppen kan till och med bli en orsak till avhopp inom idrotten. Det gäller alla åldrar och allt från nybörjare till längre in i idrottandet.
För att underlätta för idrottare och värna allas integritet går mycket att göra i design och möblering, inte bara i grundförutsättningar som rummets storlek. Det är bra att tänka igenom hur speglarna är placerade, om det finns krokar och hur trångt det är till bänkgrannen vid ombyte. Det spelar också roll om det går att välja en mer avskild plats, både vid ombyte och dusch, hur dörren är placerad och hur synligheten blir när personer går in och ut. Det avgör om man känner sig bekväm eller uttittad i omklädningsrummet.
Renlighet
Renlighet är nästa pusselbit och ofta den mest synliga. Vi läser alla av ytor på några sekunder. Om det är rena och fräscha golv. Hur det ser ut efter personen som var där precis innan. Hur städat det upplevs som helhet. Fläckar, missfärgningar och lukt signalerar låg kontroll och miljöforskning visar på att om en plats ser negligerad ut blir den lätt behandlad därefter. Det gör det begripligt varför renlighet är en av de starkaste komponenterna i många nöjdhetsmätningar.
Trygghet
Trygghet i omklädningsrum handlar både om upplevd trygghet och faktisk trygghet. I omklädningsrum är det ofta saker som belysning, siktlinjer och ljud som spelar in i trygghetskänslan. Finns det mörka hörn och trånga passager blir människor vaksamma och då ökar stressen. En annan trygghetsfråga är både digital och medmänsklig. Många vittnar om oro för smygfilmning, vilket gör att färre duschar och att fler byter om på toaletten.
Miljöpsykologisk forskning och trygghetsstudier i offentliga lokaler visar att människor blir lugnare när de förstår rummet och när man ser var man ska gå. Våta golv är en av de där detaljerna som snabbt gör att rummet upplevs farligare medan fräscha golv fungerar åt andra hållet. De signalerar ordning och gör det trevligare att vistas i rummet. Det blir en trygghetsmarkör.
Funktion
Sedan har vi funktionen. Mycket av det handlar om logistik då omklädningsrum är ett flöde. Många ska in samtidigt. Alla har väskor, kläder och skor. Var går man in, hur mycket plats man har och var man ställer skor behöver vara genomtänkt. Det behöver också räknas in hur grupper rör sig, till exempel när två lag byter av varandra. Var uppstår kö? Var blir det stopp? Vilka ytor behöver hinna ställa om?
Bra omklädningsrum låter användaren välja hur synlig man vill vara, känns rena på riktigt och är trygga både socialt och fysiskt. De fungerar även när många är där, förser allas behov samtidigt och blir aldrig till en anledning att lämna idrotten.
