Fotbollsplaner med konstgräs kan vara ett mer hållbart alternativ än naturgräs, under förutsättning att materialen återvinns och att naturgräsplaner klipps med fossildrivna gräsklippare. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie där de jämfört miljöpåverkan från olika typer av planer med hjälp av livscykelanalyser.
– Det nordiska klimatet ställer krav på fotbollsplanerna och det finns inte så mycket forskning på ämnet. Men det finns ett väldigt stort intresse från kommunerna i hållbarhetsfrågan och hur man ska tänka kring konstgräs kontra naturgräs, säger Mikael Säberg, doktorand vid Linköpings universitet och försteförfattare till studien, som publicerats i tidskriften Cleaner Environmental Systems.
I Sverige finns omkring 440 000 registrerade fotbollsspelare över 12 år och cirka 5 400 fotbollsplaner. Ungefär en fjärdedel av dem har konstgräs, och antalet ökar. Den sammanlagda ytan motsvarar ett område större än Lidingö kommun. Frågan är hur dessa planer påverkar miljön.
Genom livscykelanalyser har Mikael Säberg och kollegor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) vid LiU undersökt miljöpåverkan från produktion, underhåll och avveckling av konstgräsplaner jämfört med naturgräsplaner. Analysen omfattar perioder på 10, 20 och 30 år. Resultaten pekar på att konstgräs kan vara mer hållbart – med vissa förbehåll.
Studien kan fungera som stöd för kommuner som planerar nya fotbollsplaner. Samtidigt finns flera faktorer att ta hänsyn till, menar Emma Lindkvist, biträdande universitetslektor vid IEI:
– Först och främst bör man titta på behovet. Det vill säga hur planen ska användas. Ska det bara spelas matcher eller vara massor träningar? Är det många speltimmar med mycket träningar, då är konstgräs bättre för att den håller längre.
Konstgräsplaner kan dessutom användas året runt, vilket ökar tillgängligheten för föreningar. Naturgräsplaner kan endast användas under sommarhalvåret.
Livslängden för en konstgräsplan är ungefär tio år, därefter behöver mattan bytas ut. Naturgräs anläggs en gång men kräver löpande underhåll, och skillnaderna i underhåll påverkar miljöbelastningen.
– I produktionsfasen har konstgräset störst påverkan. Men naturgräset har störst utsläppsfaktorer kopplat till underhållet. Det handlar om dressning, gödsling, du ska klippa gräset flera gånger i veckan och det ska luftas med jämna mellanrum. Så det är många processer jämfört med konstgräs, säger Mikael Säberg.
Underhållet av konstgräs är mindre omfattande och består bland annat av borstning en till två gånger per vecka, viss harvning varje månad och en årlig djuprengöring av granulatet.
För att konstgräs ska vara ett mer hållbart alternativ krävs dock att granulatet samlas upp och återanvänds, samt att den uttjänta mattan går till värmeåtervinning. Naturgräsplaners underhåll sköts ofta med bensin- eller dieseldrivna maskiner, och om dessa ersätts med eldrivna förändras förutsättningarna.
– Det vi kan se är att såväl produktion av konstgräsplaner och underhåll av naturgräs kan och behöver förbättras för att utsläppen ska minska, säger Mikael Säberg.
Forskningen har bland annat finansierats av Familjen Kamprads stiftelse.
