Enligt tyska tidningen Welt am Sonntag vill EU besluta i Bryssel i september om ett fullständigt förbud mot mikroplastik. Detta kan bli ett stort problem för bedrivare av idrottsplatser med konstgräs, men även när det gäller finansieringen av spelverksamhet i kommuner och det viktiga ungdomsarbetet i fotbollsklubbar.
Ett hotande EU-förbud mot mikroplastik sveper för närvarande som ett dystert moln över många fotbollsklubbar och stora och små samhällen.
Welt am Sonntag skriver att EU från och med 2022 vill förbjuda konstgräsplaner som innehåller vulkaniserat gummi. Om beslutet blir verklighet kommer det innebära stora förändringar, inte minst finansiella, för Sverige som i nuläget har över 1 000 konstgräsplaner i landet.
Men det finns även många som stöder ett eventuellt förbud mot konstgräs.
– Det är dags att skrota konstgräset och gå över till hybridgräs nu, förklarar experten Daniel Nannskog för STV.
– Jag vill hitta en lösning där vi spelar på samma underlag och hybridgräs, en blandning av konstgräs och naturgräs, är mitt alternativ, Daniel Nannskog.
Han har själv bra erfarenhet av att spela på hybridgräs, som inte finns på så många platser i Sverige i dag då det anses för dyrt av klubbarna. Dock har Malmö FF, IFK Göteborg (och klubbarna som spelar på Gamla Ullevi) och Öster hybridgräset.
– När jag spelade i Norge hade Rosenborg ett hybridgräs som fungerade väldigt bra. Det kändes som ett naturgräs.
En till som är trött på konstgräset är Malmö FF:s Markus Rosenberg.
– Det är ett skämt. Det blir två olika sporter, säger Rosenberg som får medhåll av Nannskog.
– Jag förstår honom. Jag fick ändra min spelstil när jag gick från konstgräs till naturgräs och så ska det inte vara i allsvenskan, säger Nannskog.
Mikroplastik eller plastgranulat utgör fyllnadsmaterialet hos många konstgjorda gräsmattor i Europa.
På senare år har konstgräsplaner fått en allt större spridning även inom svensk fotboll, såväl på ungdoms- som elitnivå. Bara i herrallsvenskan är det i år tio lag av totalt 16 som spelar på artificiellt material i stället för vanligt gräs.
Det eventuella EU-beslutet uppges även kunna innebära förändringar för svensk elitfotboll där inte bara majoriteten av arenorna, utan även träningsanläggningar, använder sig av konstgräs.
Svenska Naturvårdsverket anseratt den typ av granulat som används i konstgräsplaner är så små (2-3 mm) att de räknas som mikroplast när de sprids till miljön. Regelbunden användning och skötsel av konstgräsplaner leder till att granulat försvinner från planen och behöver ersättas. En del av detta svinn sprids till miljön.
Granulat innebär miljörisker dels eftersom mikroplaster inte bryts ned naturligt utan sprids och ansamlas i miljön, dels genom att olika typer av granulat kan innehålla farliga ämnen.
Det finns inga säkra siffror på hur stora mängder granulat som årligen sprids från konstgräsplaner i Sverige. En uppskattning som har gjorts visar på att den totala mängden granulat som årligen potentiellt kan spridas från svenska konstgräsplaner uppgår till 1 640-2 460 ton. Hela denna mängd sprids sannolikt inte, utan en viss mängd kompakteras i planen, och en viss mängd samlas upp som avfall utanför planen. Andra uppskattningar visar att cirka 630-1 264 ton granulat kan spridas från konstgräsplaner per år i Sverige.
Trots att siffrorna är osäkra konstaterar Naturvårdsverket att stora mängder granulat försvinner från konstgräsplaner varje år och att en del av detta svinn sprids till miljön. Spridning av granulat från konstgräsplaner har därför identifierats som en viktig källa till utsläpp av mikroplast i Sverige.
EU:s planer kommer dock inte som en överraskning. Europeiska kemikaliemyndigheten har för flera år sedan föreslagit ett totalförbud mot vulkaniserat gummit och vill enbart tillåta organiskt nedbrytningsbart material som ifyllnad i konstgräs.
