Mötesplatsen för dig inom sport- och fritidsbranschen, feb, 26 2018
Senaste Nytt

Solenergin lämpligt energialternativ för idrottshallar

Simhallstak med solpaneler i staden Björneborg i västra Finland, elva mil norr om Åbo. Foto: Solarforum
Simhallstak med solpaneler i staden Björneborg i västra Finland, elva mil norr om Åbo. Foto: Solarforum
Publicerad av
Markku Björkman - 28 jan 2018

Forskare vid Tekniska Forskningscentralen, VVT, i Finland undersökte inomhuspoolernas och inomhusbanornas energiförbrukning och användning av solenergin i dessa idrottsanläggningar.

Studien visade det är möjligt att täcka 30 procent av energibehovet för denna typ av idrottsplatser med solenergi. Det är dock lagringen av solenergi som utgör den allra största utmaningen när det gäller ökad användning av solenergi.

Ungefär 40 procent av EU: s totala energiförbrukning äger rum i byggnader. Det nu gällande EU-direktivet kräver att alla nya byggnaders energiförbrukning bör ligga så nära noll som möjligt (NZEB) i slutet av 2020.

Förordningens syfte är att spara energi för att mildra klimatförändringens följder. Även nya idrottshallar, som i regel är stora energikonsumenter, måste vara mer energieffektiva i framtiden.

VTT genomförde en fallstudie med hjälp av datorsimulering om inomhuspoolernas och inomhusisarnas energianvändning och på vilket sätt deras energiförbrukning kan minskas. För närvarande spelar el en betydande roll i verksamheten för båda typerna av hallar. En del av deras energibehov skulle kunna täckas genom att solenergin insamlas på våren, sommaren och hösten.

Det är lönsamt att använda solenergi för ishockey- och skridskobanornas särskilda behov på sommaren, när kylförbrukningens energiaktivitet är på högsta nivå. I simhallar är situationen komplett den motsatta, eftersom lokalerna behöver mest uppvärmning på vintern när tillgången på solenergi är lägst.

När solenergin inte behöver lagras kan den täcka 30 procent av energibehovet hos båda typer av idrottshallar till rimlig kostnad. Högst kan solenergi ersätta 35 procent av den energi som används i simhallar och 50 procent av den effekt som används i isbanor inomhus.

Det finns dock flera faktorer som påverkar procenttalen, såsom de energitekniska lösningarna som används i hallar, platsen, byggnadens placering, väderförhållanden, tiden på året eller andra byggnader som fäller skugga på byggnaden.

Det bör vara möjligt att lagra stora mängder solproducerad kraft till låg kostnad för att solenergin kan betraktas som ett flexibelt och rimligt alternativ. När det gäller inomhuspooler och inomhusisar är det svårt att uppnå en noll-energinivå med de nuvarande tekniska och tekniska lösningarna för byggnader och utrustning utan att kostnaderna ökar okontrollerbart.

Lagring av el är särskilt komplicerat och dyrt under vintermånaderna. Dessutom är batterierna tunga och tar upp mycket utrymme. Jämfört med till exempel flytande bränslen tar batterierna upp 10-100 gånger mer utrymme. Batterilivslängden är för närvarande mellan10 och 15 år.

Resultatet av forskningen bör ses som ett redskap för att i fortsättningen kunna planera nya idrottshallar, i en situation när konstruktörerna vill använda förnybar energi. Resultaten kommer att göras tillgänglig för designers och byggbranschen.

I framtiden kommer VTT att utveckla en förfinad metod med vars hjälp det blir möjligt att ta fram en individuell plan för varje enskild sporthall och -sal, och som hjälper till att planera till exempel ett rätt antal solpaneler och panelriktning/lutningsgrad för varje hall.

Källa: VTT